Search

A brief Swedish economic history that seems to have fallen out of the curriculum: Ruben Rausing left Sweden in 1969. Ingvar Kamprad left in 1973. Hans and Gad Rausing shipped out in 1982. H&M founder Erling Persson emigrated the same year. Reason: tax. The Left thought it was just an empty threat and implemented a series of tax increases. In the 90s, Stefan Persson also threatened to leave. Then the tax rules changed. He stayed and later paid 1.7 billion in income tax in just three years. It is totally irrelevant how high the tax rate is on paper if the wealthy flee. 100% of 0 kronor is unfortunately 0 kronor. What is relevant is, of course, how much tax actually comes in when people adjust to it. An honest question: is Sweden so incredibly wrong as it is? Thriving startup culture, very generous welfare, a good country to live and reside in. Do we have to challenge this with EVEN. MORE. TAX? #Ekonomi #Skatt #Sverige (translated)

DN ledarsida ägnar nu femtioelfte artikeln åt att misstänkliggöra själva frågan om etnisk gruppmobilisering kan vara en av flera förklaringar till valresultat på över 90 procent för S och V i vissa invandrartäta valdistrikt. ”Tänk om det är så enkelt att många i förorterna agerar precis som andra väljare? Att de helt enkelt lyssnar på politiker som pratar med och om dem, och sedan drar slutsatser av det”, skriver Amanda Sokolnicki. Ja, tänk om. Det kan mycket väl vara en viktig del av förklaringen. Men opinionsjournalistikens uppgift borde knappast vara att på förhand bestämma vilka hypoteser som är respektabla nog att undersökas. Frågan om etnisk och gruppbaserad politisk mobilisering är varken ny, suspekt eller någon svensk högerfixering. Den har studerats av statsvetare i flera europeiska demokratier. När svenska valdistrikt uppvisar exceptionellt koncentrerade röstningsmönster är det därför fullt legitimt att fråga vilka mekanismer som ligger bakom dem – socioekonomi, ideologi, diskriminering, politisk mobilisering, sociala nätverk eller en kombination av flera faktorer. Liknande frågor har länge studerats internationellt. I Norge fann valforskarna Johannes Bergh och Tor Bjørklund att hypotesen om gruppbaserat röstande fick starkare stöd än förklaringar utifrån ideologi och socioekonomisk bakgrund när de undersökte icke-västliga invandrares starka stöd för vänsterpartier (Bergh & Bjørklund, 2011, Political Studies). Senare forskning har studerat hur detta mönster förändrats över tid (Bergh & Kleven, 2026, Politics). I Storbritannien fann statsvetaren Nicole Martin ingen sådan effekt för de flesta minoritetsgrupper – men pakistanska väljare gick oftare och röstade när Labour ställde upp en pakistansk kandidat. Effekten kunde kopplas till försök att påverka hur människor röstade inom väljarnas egna sociala nätverk. Martin tolkar resultaten som etnisk mobilisering genom släktnätverk (Martin, 2016, Parliamentary Affairs). Brittiska statsvetare har också undersökt hur pakistanska släktbaserade nätverk har mobiliserats inom Labour, framför allt kring partimedlemskap och kandidatnomineringar (Akhtar & Peace, 2019, Journal of Ethnic and Migration Studies). Annan europeisk forskning har undersökt hur gemensam etnisk bakgrund mellan väljare och kandidater kan påverka röstningen (van der Zwan, Tolsma & Lubbers, 2020, Political Geography). Inget av detta visar vad som ligger bakom resultaten i Sverige. Men alla relevanta förklaringsfaktorer bör diskuteras och undersökas. Och det är en självklarhet att också fråga hur de politiska partierna förhåller sig till denna utveckling. Vänsterdebattörer invänder att 90 procent för S och V i ett invandrartätt område inte är mer anmärkningsvärt än höga siffror för Moderaterna i Danderyd. Men det är inte siffran i sig som är intressant. Det är vilka mekanismer som ligger bakom. Att människor med liknande erfarenheter och politiska uppfattningar röstar likadant är fullständigt oproblematiskt. Men om socialt tryck eller släktbaserade nätverk påverkar hur människor röstar är det en annan mekanism – och just sådana skillnader har forskare i andra länder försökt undersöka. Frågan är inte vem som röstar. Frågan är hur. Jag trodde att svensk debatt hade lämnat tiden bakom sig då frågor stämplades som suspekta innan de ens undersökts. I andra europeiska länder studeras och debatteras detta sedan länge. Varför skulle Sverige vara undantaget? Det är hög tid att vänsterns tyckonomer vänjer sig vid att de inte har vetorätt över vilka frågor som får ställas i den offentliga debatten. #PolitiskMobilisering #EtniskGruppröstning #Opinionsjournalistik

NU rapporterar svts nyheter om att arbetslösheten minskat under året. I en hel valrörelse har Sossarna använt den "stigande arbetslösheten" som vapen mot regeringen. Helt utan att någon journalist ställt relevanta motfrågor. Men samma dag som man konstaterar att rödgröna vunnit valet, kommer nyheten att arbetslösheten minskar, och har gjort så under ett år... under sittande regering! #arbetslöshet #val2023 #svpol

Artikeln argumenterar för vikten av att synliggöra hur AI påverkar beslutsfattande, så att både företag och myndigheter kan förstå och hantera riskerna med AI-beslut, genom att kartlägga relevanta beslut, dokumentera prövningar och följa beslutens kvalitet. #AI #Beslutsfattande #G20

Artikeln belyser hur AI:s valhjälp, som ChatGPT, kan ge missvisande politiska råd till användare som ställer generella frågor, och framhäver vikten av att ställa tydliga och informerade frågor för att få mer relevanta och korrekta svar. #svenskpolitik #val2026 #artificiellintelligens

Om ni har missat veckans absolut roligaste drama i medievärlden så kommer sammanfattningen här 😂 SVT skickade en reporter för att intervjua ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Men i stället för att ställa relevanta frågor om Sveriges försvar låste reportern fast sig i 40 minuter på att Bohlin ska ta ansvar för folks åsikter under hans inlägg på nätet. Det var så otroligt oprofessionellt att man knappt trodde sina ögon. Bohlin synade korten direkt, la ut hela den oklippta intervjun på YouTube och lät svenska folket döma själva. SVT fick sån panik att de sköt upp sin egen sändning, och nu bråkar fackklubben öppet med ledningen. Det går ju inte att hitta bättre underhållning. Kan vi inte bara komma överens om att lägga ner hela den här skattefinansierade teatern och börja om från början? #SVT #mediedrama #civiltförsvar

Volumul Analiza finală. Războiul care n-a fost... război de Tudor Păcuraru, o carte dedicată transformărilor conflictelor moderne și modului în care războaiele contemporane depășesc confruntarea militară clasică. În această prezentare sunt analizate ideile autorului privind războiul informațional, propaganda, operațiunile hibride, strategiile geopolitice și schimbările produse în modul de desfășurare a conflictelor din secolul XXI. Fără a epuiza toate temele volumului, discuția urmărește principalele argumente ale lui Tudor Păcuraru și relevanța lor pentru înțelegerea lumii de astăzi. https://www.youtube.com/watch?v=ftj6FfXLVag

Centerpartiets talesperson Niels Paarup-Petersen uttrycker att uppgifterna från Correns granskning om att skyddade personuppgifter kan röjas i samband med valet 2026 är oroande och att detta är ett problem som måste lösas snabbt av riksdagspolitiker och relevanta myndigheter. #val2026 #politiskgranskning #personuppgifter

@bakisangest Man behöver inte skönmåla en visselblåsare. Han gjorde det korrekta - visselblåste. Det är det relevanta i sammanhanget. Tänk om man resonerat som du när Macchiarini härjade med sina plastluftstrupar. De visselblåsarna ignorerades också under ett års tid och ej fått upprättelse #visselblåsare #etik #sjukvård #SE

“Det måste i en tid, då anspråken på statskassan får karaktären av en julgransplundring, finnas någon som ropar halt” sade en gång en klok man och grundade @Skattebetalarna. De något ålderdomliga ordvalen kanske avslöjar att det var för över 100 år sedan, men sällan har de varit så relevanta som i nutida valrörelse. Det verkar nämligen inte finnas någon gräns för hur mycket väljarna ska få av alla partier. Men ingen redovisar fullt ut hur det ska betalas. Jag hatar att vara den tråkiga på festen, men gåvorna kommer inte från himlen utan skattebetalare. #Skatter #Politik #Val2023

Daniel Helldén är övertydlig: om hans sida av politiken vinner valet kommer de ta Sverige tillbaka till den politik som gällde för 10 år sedan - med kärnkraftsmotstånd, högre bensin- och dieselpriser, lägre straff och mångdubbelt fler migranter. I kärnkraftsfrågan staplar han dessutom missvisande miljardbelopp på varandra. ⚠️Statliga lån räknas som en kostnad, trots att lån ska betalas tillbaka med ränta. ⚠️Ramen för prissäkring över 40 år beskrivs som en färdig nota, trots att det handlar om ett dubbelriktat differenskontrakt och trots att ramen har lite att göra med den faktiska slutkostnaden. Det är statens budgetregler som gör att ramen måste räknas på detta sätt. Det blir också dubbelräkning, eftersom prissäkringen är vad som garanterar att lånen återbetalas. ⚠️Sedan lägger han på den maximala ramen för statens åtagande för kärnavfall ända fram till år 2159. Inte heller det är en check som skrivs ut i dag. Kärnkraftsproducenten ska betala för sitt eget avfall, och statens åtagande minskar när fler reaktorer ansluts till systemet. Att summera lån som återbetalas, möjliga utbetalningar över 40 år och en yttersta riskram som löper i mer än ett sekel – och kalla allt för en kostnad på över 1 000 miljarder – är inte seriöst. Helldén vet naturligtvis att hans påståenden är fel. Men han bryr sig inte. Jag tror det finns ett ord för det... Helldén säger att ett elsystem utan ny kärnkraft är ”fullt möjligt”. Ja, nästan vilket system som helst är tekniskt möjligt - om man är beredd att betala. Den relevanta frågan är vilket system som blir robust, konkurrenskraftigt och kan leverera el dygnet runt, året om. Energiforsk visar att ett kraftigt ökat elbehov utan ny kärnkraft innebär betydligt mer väderberoende produktion och ett stort behov av lager, flexibilitet och topplastkapacitet – bland annat gasturbiner. Och tvärtemot vad Helldén påstår om Svenska kraftnäts uttalanden har de snarare varit övertydliga om behovet av mer baskraft. ✅ "Det är dock viktigt att betona att det som kraftsystemet främst behöver är mer planerbar produktion i södra Sverige." skrev Svk i Dagens industri i februari 2022. ✅ "Vi måste skrika högre om att det även behövs mer planerbar produktion. Först i södra Sverige men längre fram absolut även i norra Sverige." sade dåvarande divisionschef Lowina Lundström i en intervju med Montel i juni 2023. ✅ "...flexibel elanvändning, lagring och lagring i kombination med oplanerbar elproduktion [är] inte tillräckligt för att klara omställningen av kraftsystemet. Ett tillskott av planerbar elproduktion kommer också att behövas. Utbyggnad av den planerbara elproduktionen är också en förutsättning för att elektrifieringsplanerna inom olika industrisektorer ska kunna bli verklighet." står det i Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan 2023. Det är också anmärkningsvärt att Helldén förfasas över statliga lån till energiinfrastruktur samtidigt som Miljöpartiet vill låna 1% av BNP, omkring 60–70 miljarder kronor om året, till sin egen omställningspolitik och höja statsskulden till 50 procent av BNP. Han hyllar dessutom Kina som ett grönt föredöme, trots att Kinas fossila koldioxidutsläpp har ökat ungefär fyra gånger så mycket som EU:s utsläpp har minskat totalt. Den här regeringen har gjort att Sverige har börjat resa sig. Nu måste vi blicka framåt – inte tio år bakåt. Jag tror på Sverige, och på ett Sverige som kan mer. #Sverige #Kärnkraft #Politik

În discursul său de la Universitatea de Vară de la Băile Tușnad din 2026, Viktor Orbán, având rolul de lider al opoziției după o înfrângere electorală semnificativă, a încercat să își reafirme relevanța politică subliniind că proiectul său rămâne activ, în ciuda pierderii puterii, și a criticat actualul guvern pentru concentrarea autorității și diminuarea pluralismului, într-o manieră defensivă care reflectă schimbarea dramatică de context în care se află. #ViktorOrbán #FIDESZ #Tușnad

Kors i taket, @SVT – Det är så här konsekvensneutral* journalistik ser ut i praktiken – Vi hoppas detta blir nya miniminivån framöver – och inte engångsföreteelse #Berlin * Med begreppet konsekvensneutralitet menas att nyheter som är sanna och relevanta ska publiceras utan hänsyn till konsekvensen i meningen vem som gynnas eller drabbas av nyheten. @SVTNyheter #journalistik SVT: Bil körde in i folkmassa under pride-fest i Berlin https://t.co/w25aPThMXZ #journalistik #Berlin #nyheter

Tidöpartierna vill ta bort dagens mängdrabatt på straff. Men S säger nej, och hänvisar till att den planerade lagändringen inte har något ikraftträdandedatum. – De har inte så många relevanta synpunkter på innehållet, säger Gunnar Strömmer till 100%. https://t.co/HfGPdLc9i2 #Sverige #politiksverige #straff

Într-un interviu cu The Economist, Elon Musk a preconizat că în următorul deceniu banii își vor pierde relevanța din cauza dezvoltării inteligenței artificiale și a abundenței bunurilor, dar discuția a devenit tensionată când jurnalista Zanny Minton Beddoes l-a confruntat cu întrebări critice despre politicile sale și despre impactul deciziilor sale asupra societății. #ElonMusk #inteligențăartificială #economiemondială

Articolul analizează șase candidați care aspiră la funcția de Secretar General al ONU, în contextul nevoii de reformă și relevanță a organizației în fața provocărilor globale, având în vedere că actualul secretar general, Antonio Guterres, își încheie mandatul pe 31 decembrie 2026. #ONU #SecretarGeneral #Candidati