Search

Christer Sfeir wrote about his visit to Pézenas in southern France and described the Hôtel de Flottes de Sébasan, a stone house from the 16th century. According to local tradition, Anna of Austria, the queen of France and mother of Louis XIV, had stayed there during a visit, he wrote. Sfeir recounted that Anna was a Spanish princess who married Louis XIII in 1615 when she was 14 years old. After 23 years without children, she gave birth to her son Louis in 1638. When the king died five years later, the then four-year-old son became king and Anna regent. Sfeir wrote that the royal family was forced to flee Paris during the Fronde and that the rebellion later contributed to Louis XIV's decision to centralize power around himself. He also mentioned Molière's stay in Pézenas during the 1650s with his theater company, which received patronage from the Prince of Conti. Sfeir wrote that Molière encountered people and environments there that later became subjects of his satire. According to Sfeir, Louis XIV visited the city in 1660 and took over the reins of power the following year. He concluded by stating that the house still stood, despite the monarchy and its power struggles being part of history. #Pézenas #historia #Molière (translated)

Per Lindgren wrote that left-leaning media such as ETC or DN would likely have been received differently if they had sought interview subjects with foreign backgrounds who have experienced racism or xenophobia. He argued that Patrik Kronqvist shared a post and ridiculed in a belittling way the experiences of derogatory remarks directed at Norwegians. https://t.co/Qnojr0wVyR #rasism #främlingsfientlighet #media (translated)

Daniel Schatz wrote that the criticism of wearing folk costumes from other countries at the opening of the Parliament, according to him, was about respect for the Swedish state ceremony, not about denying any culture. He described the opening of Parliament as a shared and inclusive ceremony where formal attire or folk costume was appropriate. Schatz referred to Bakircioglu himself saying that he wore a Kurdish folk costume dedicated to his father and as a symbol for families with similar experiences. According to Schatz, the choice of clothing was therefore a conscious message, but he believed that the ceremony should be about Sweden, democracy, and Parliament rather than personal identity political statements. He also wrote that the significance of the clothing choice could not be denied and that not all criticism should be dismissed as racism. #SvenskKultur #Riksdag #Respekt (translated)

Miljöpartiets Leila Ali Elmi kryssade sig redan 2018 in i riksdagen från plats 21 på listan i Göteborg efter en valkampanj på somaliska. Även hon var då helt okänd inom partiet. Sedan dess har ett av hennes mest uppmärksammade avtryck varit rapporterna om 17 betalningsförelägganden hos Kronofogden, inklusive beslut om indrivning och utmätning. Frågan som nu diskuteras är alltså knappast ny. Ändå tycks erfarenheterna inte ha lett till några förändringar i hur V och MP hanterar personvalskampanjer. Ali Elmi belönades i stället med posten som MP:s integrationspolitiska talesperson och en toppplacering på partiets vallista i årets val. #Miljöpartiet #Politik #Integration

Barnmorskan Elin Svärdemo strävar efter att krossa skönhetsideal kring vulvor på sociala medier genom att dela information och personliga erfarenheter om kvinnohälsa och anatomi för att hjälpa unga tjejer att förstå att det inte finns en normal vulva. #vulvaideal #kvinnohälsa #socialamedier

DN ledarsida ägnar nu femtioelfte artikeln åt att misstänkliggöra själva frågan om etnisk gruppmobilisering kan vara en av flera förklaringar till valresultat på över 90 procent för S och V i vissa invandrartäta valdistrikt. ”Tänk om det är så enkelt att många i förorterna agerar precis som andra väljare? Att de helt enkelt lyssnar på politiker som pratar med och om dem, och sedan drar slutsatser av det”, skriver Amanda Sokolnicki. Ja, tänk om. Det kan mycket väl vara en viktig del av förklaringen. Men opinionsjournalistikens uppgift borde knappast vara att på förhand bestämma vilka hypoteser som är respektabla nog att undersökas. Frågan om etnisk och gruppbaserad politisk mobilisering är varken ny, suspekt eller någon svensk högerfixering. Den har studerats av statsvetare i flera europeiska demokratier. När svenska valdistrikt uppvisar exceptionellt koncentrerade röstningsmönster är det därför fullt legitimt att fråga vilka mekanismer som ligger bakom dem – socioekonomi, ideologi, diskriminering, politisk mobilisering, sociala nätverk eller en kombination av flera faktorer. Liknande frågor har länge studerats internationellt. I Norge fann valforskarna Johannes Bergh och Tor Bjørklund att hypotesen om gruppbaserat röstande fick starkare stöd än förklaringar utifrån ideologi och socioekonomisk bakgrund när de undersökte icke-västliga invandrares starka stöd för vänsterpartier (Bergh & Bjørklund, 2011, Political Studies). Senare forskning har studerat hur detta mönster förändrats över tid (Bergh & Kleven, 2026, Politics). I Storbritannien fann statsvetaren Nicole Martin ingen sådan effekt för de flesta minoritetsgrupper – men pakistanska väljare gick oftare och röstade när Labour ställde upp en pakistansk kandidat. Effekten kunde kopplas till försök att påverka hur människor röstade inom väljarnas egna sociala nätverk. Martin tolkar resultaten som etnisk mobilisering genom släktnätverk (Martin, 2016, Parliamentary Affairs). Brittiska statsvetare har också undersökt hur pakistanska släktbaserade nätverk har mobiliserats inom Labour, framför allt kring partimedlemskap och kandidatnomineringar (Akhtar & Peace, 2019, Journal of Ethnic and Migration Studies). Annan europeisk forskning har undersökt hur gemensam etnisk bakgrund mellan väljare och kandidater kan påverka röstningen (van der Zwan, Tolsma & Lubbers, 2020, Political Geography). Inget av detta visar vad som ligger bakom resultaten i Sverige. Men alla relevanta förklaringsfaktorer bör diskuteras och undersökas. Och det är en självklarhet att också fråga hur de politiska partierna förhåller sig till denna utveckling. Vänsterdebattörer invänder att 90 procent för S och V i ett invandrartätt område inte är mer anmärkningsvärt än höga siffror för Moderaterna i Danderyd. Men det är inte siffran i sig som är intressant. Det är vilka mekanismer som ligger bakom. Att människor med liknande erfarenheter och politiska uppfattningar röstar likadant är fullständigt oproblematiskt. Men om socialt tryck eller släktbaserade nätverk påverkar hur människor röstar är det en annan mekanism – och just sådana skillnader har forskare i andra länder försökt undersöka. Frågan är inte vem som röstar. Frågan är hur. Jag trodde att svensk debatt hade lämnat tiden bakom sig då frågor stämplades som suspekta innan de ens undersökts. I andra europeiska länder studeras och debatteras detta sedan länge. Varför skulle Sverige vara undantaget? Det är hög tid att vänsterns tyckonomer vänjer sig vid att de inte har vetorätt över vilka frågor som får ställas i den offentliga debatten. #PolitiskMobilisering #EtniskGruppröstning #Opinionsjournalistik

Artikeln diskuterar hur Sverige bör skifta fokus från inrikespolitik till att stödja Ukraina och bygga krisberedskap i samhället, där Ukrainas erfarenheter från kriget kan fungera som en värdefull resurs för Europas säkerhet och motståndskraft. #Ukraina #Ryssland #Säkerhetspolitik

Försvarsmakten arbetar samtidigt för att korta vägen från ny teknik till operativ användning. Erfarenheterna från Ukraina visar hur snabbt drönare, AI, sensorer och samband utvecklas. Den som snabbast kan pröva, anpassa och skala ny teknik får ett tydligt övertag. (3/4) #Försvar #Teknik #Innovation #UA

Jag har röstat rött hela mitt vuxna liv. I valet 2026 kommer jag för första gången att rösta blått. Det är inget beslut jag har tagit lättvindigt. Det grundar sig i sådant som hänt min egen familj och som jag aldrig trodde att vi skulle behöva uppleva i Sverige. 2024 kontaktades vi av ett kriminellt gäng i Borås. De skickade en bild med mina barns namn, en pistol ovanpå och kulor bredvid. De krävde oss på pengar för en skuld som inte ens var vår – och hotade att döda våra barn om vi inte betalade. Vi bor i ett lugnt villaområde norr om Borås. Fram till dess hade den typen av kriminalitet känts långt borta. Plötsligt stod den mitt i vårt eget vardagsrum. Samtidigt utsattes vår dotter för återkommande hot och trakasserier i skolan. Bland annat fick hon höra att en fjäril hon målat i regnbågens färger var ”haram”. Till slut blev situationen sådan att vi valde att byta skola för hennes skull. De här erfarenheterna har förändrat min syn på vilket Sverige jag vill se framöver. Jag vill ha ett samhälle som ställer tydliga krav. Där kriminalitet möts med konsekvenser. Där integration också innebär skyldigheter och anpassning till grundläggande svenska värderingar. Och där barn ska kunna känna sig trygga och fria – oavsett vad de målar på en teckning. För mig handlar valet 2026 därför framför allt om trygghet, integration och vilket samhälle våra barn ska växa upp i. ❤️ #Sverige #Trygghet #Integration

Under hösten fortsätter evenemangsserien Ukraine Artistic Meetings på Kulturhuset Stadsteatern, där ukrainska och svenska kulturutövare samlas för att dela konstnärliga uttryck och erfarenheter i skuggan av det pågående kriget, med program som inkluderar nyskriven dramatik, konstinstallationer och livemusik. #UkrainskKultur #Konstnärskap #Krigstid

Tre ukrainska befäl diskuteras sina erfarenheter och perspektiv på kriget mot Ryssland, där de uttrycker en stark vilja att fortsätta striden oavsett markförluster, samt betonar vikten av att ha erfarna ledare och effektiv militärstrategi för att nå seger. #KrigetIUkraina #Drönare #Zelenskyj

Irena Forslind, en av de sista överlevarna från nazisternas koncentrationsläger, avled en vecka efter sin hundraårsdag, efter ett liv präglat av både trauma och engagemang i att föra vidare budskapet om att motverka hat och aggression genom att berätta sina starka erfarenheter för ungdomar. #IrenaForslind #koncentrationsläger #historieförmedling