Search

Nadja Natalie Isaksen wrote that she had been in court the day before to see Nkumba Ludovic Tshiembe and hear his explanation. She wanted to assess his body language herself and get a sense of whether he regretted it, as she believed it could not be properly evaluated through the media coverage. She described it as unbearable to see Christian Johan Zedig's family in court and his wife crying. According to Isaksen, the wife said the case had destroyed everything. She wrote that the pain of Christian's family was hard to understand solely through media coverage, and that lawmakers should therefore attend court to see the consequences of the policies adopted by the Parliament. Isaksen called the one-year sentence unfair. She wrote that Tshiembe, in her impression, appeared affected, often looking down at the table or covering his face with his hands, and had difficulty looking at Zedig's wife. She recounted that Tshiembe had said that he felt terrible, but added that it could not bring Christian back. She believed that Tshiembe should be stripped of his Danish citizenship and permanently expelled. She referred to the fact that he had been convicted of aggravated assault and rape in 2014 and attempted murder in 2017, and wrote that the two girls would otherwise have had their father today. #Retten #Uretfærdighed #Justits (translated)

YB Södermalm wrote that colleagues at Norrmalm had arranged a visit and a tour of the police station, with explanations and videos about what happens when someone calls 112. According to the post, the visitors were able to share their intervention and received free tickets to the Police Museum as a thank you for a prompt intervention. #polis #Norrmalm #Polismuseum (translated)

Noa Redington wrote that a family, according to him, could not receive student support for a child living at home because they were wealthy, but at the same time could receive a food voucher because they were financially pressured. He looked forward to the prime minister's explanation. #dkpol https://t.co/NUTE61vThs. #dkpol #økonomi #familie (translated)

If anyone is wondering about Vindeln's sudden desire to regulate women's clothing: This is the WHOLE explanation. The municipal councilor feels threatened by a female teacher who has engaged against his mismanagement of the municipality and has become popular because of it. Yes, she looks good and is quite eloquent. Everyone understands that the councilor feels threatened and pressured. It's just ridiculous to pretend that he suddenly came up with the idea to regulate how well women's breasts are visible. That is not the case. It's his cope because he is threatened by organized younger women. It's ridiculous that the media can't put two and two together. The councilor has received incomprehensibly much criticism from women in the last 2-3 years. #KvinnorsRättigheter #Jämställdhet #Politik (translated)

Detta med att S inte lyckats boka möten med V. Kan förklaringen vara att det beror på att ansvaret att boka dessa möten lagts på Ygeman? https://t.co/yGawPjG8U8 #politiksverige #Sverigepolitik #möten

Myrernes skat: Hvor vejene mødes Visuel matematik forklaret klart — Danish www.amazon.de/dp/B0H3195S9M by Mr. Numberwise Myrernes skat: Hvor stierne mødes er en visuel matematikfortælling, der forvandler ligninger, grafer og koordinater til et eventyr, som børn virkelig kan se og forstå. Da Mia og Alex opdager to mystiske myrestier, der krydser hinanden på stranden, møder de Mr. Numberwise — en rolig guide, der viser dem, at matematik ikke kun er tal på en side, men også historier, stier, mønstre og opdagelser. Gennem myrer, skattekort, trapper, farverige stier og spændende “Aha!”-øjeblikke bliver børn introduceret til: • lineære ligninger • hældning • koordinater • graftegning • skæringspunkter og mødepunkter Denne bog bruger originale visuelle modeller til at gøre algebra lettere at forstå: • hældning bliver til en trappe • en ligning bliver til opskriften på en sti • +b bliver til start-etagen • koordinater bliver til adressen på et punkt • et skæringspunkt bliver til stedet, hvor to forskellige sti-historier mødes For børn, der føler sig nervøse, blokerede eller overvældede af matematik, tilbyder denne bog en blid hjælp mod matematikangst gennem venlige billeder, enkle trin og velkendte idéer. I stedet for at få algebra til at føles abstrakt eller skræmmende, forbinder den nye begreber med ting, børn allerede forstår: en trappe, en sti, en myre, en historie. Denne bog kombinerer: ✔ fortælling ✔ visuelle forklaringer ✔ løste øvelser ✔ trin-for-trin-læring ✔ tegninger og grafer ✔ øveark ✔ forklaringer i “Math Made Clear”-stil ✔ mindeværdige “Aha!”-øjeblikke I stedet for at lære formler udenad begynder børn at se, hvordan matematik bevæger sig. Perfekt til nysgerrige elever, visuelle tænkere, hjemmeundervisende familier, klasseværelser og børn, der opdager algebra for første gang. Bogen er primært udviklet til børn i alderen 10–14 år, men kan også hjælpe ældre elever, der synes, algebra er svært og har brug for en klarere og mere visuel forklaring. Og helt ærligt … måske vil mange voksne endelig også forstå hældning bedre med denne bog. En visuel matematikfortælling med løste øvelser — skabt til endelig at gøre algebra klar og forståelig. matematik for børn algebra for børn lineære ligninger forstå hældning koordinatsystem for børn sommerlige eventyrhistorier for børn 9-12 år hjælp mod matematikangst #MatematikForBørn #AlgebraForBørn #LineæreLigninger #ForståHældning #KoordinatsystemForBørn #SommerligeEventyrhistorierForBørn_9_12_år #HjælpModMatematikangst #20260925 #20260925_2207 #Denmark #Danmark #Amazon #Kids #NationalparkThy #NationalparkMolsBjerge #NationalparkVadehavet #HanstholmVildtreservat #Strandmarken #MønsKlint #DueoddeStrand #BlokhusStrand #SaltumStrand #SaksildStrand #AmagerStrandpark #Grenen #Skagen #Rømø #0258 20261006: 1258(199)11 #Glad #GladUddannelse #GladeBørn #GladMatematik

Börjar mer och mer landa i att detta måste vara någon sjuk form av socialt experiment. Hur i hela friden lyckas man på ett par decennier byta ut ett av världens tryggaste high trust societies mot klaner, gäng och kaos? Vad är er förklaring egentligen? #socialaexperiment #samhälle #trygghet

Öppet brev till Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar Nooshi Dadgostar tog inte varningen på allvar – och samarbetade med antidemokratiska krafter Stockholms moské ägs av Islamiska förbundet som placerades 2014 av Förenade Arabemiraten på landets terrorlista, med hänvisning till kopplingar till Muslimska brödraskapet. När den arabiska våren bröt ut stödde jag unga demokratiska aktivister. I en artikel i Göteborgs-Posten innan Mubarak föll 2011-02-01, uppmanade jag Sverige att två sina händer från den egyptiska diktatorn, men varnade samtidigt för att västvärlden aktivt behövde stödja en demokratisk utveckling. Annars fanns risken att islamistiska krafter skulle kidnappa den demokratiska processen. Under den arabiska våren deltog jag själv i denna process. Mitt kulturcentrum i Kairo blev en mötesplats för svenska politiker och de nya demokratiska krafterna. Jag guidade då Jonas Sjöstedt, tillsammans med andra svenska politiker, på Tahrirtorget. Vi vet alla vad som sedan hände. Fem år senare besökte Jonas Sjöstedt Stockholms moské, som är känd för sina kopplingar till Muslimska brödraskapets organisationsmiljö. JAg varande honom i en artikel Dagen Samhälle med sådana besök i artikeln “Politikernas besök till vissa moskéer misstolkas”. Jag skrev: ”Jonas Sjöstedt (V) bör tydligt ta avstånd från all typ av politisk islam.” Jag trodde att budskapet hade nått fram och att det kapitlet var avslutat. Kopplingarna mellan moskén och Muslimska brödraskapet började jag själv undersöka efter att jag i Kairo fått information om dem från personer inom det egyptiska Muslimska brödraskapet. Därefter började jag forska om frågan och skriva om den i svensk press sedan 2013. Jag varnade också dig, Nooshi Dadgostar, i en artikel om Omar Mustafa, tidigare ordförande för Islamiska förbundet i Sverige, och den politiska miljö som växte fram kring honom. När hans förening inte längre fick den roll inom Socialdemokraterna som den hade eftersträvat skrev jag följande varning till Vänsterpartiets ledning: ”Den nuvarande partiledaren för V, Nooshi Dadgostar, träffade och intervjuade Omar Mustafa i Ung Vänster 2007. Nu skickar jag min varning till Vänsterpartiets ledning: Gör inte samma misstag som andra partier har gjort. Islamister är antiimperialistiska och antikapitalistiska, men det var också fascisterna. Ge inte utrymme åt ultrareaktionära och antidemokratiska krafter i partiet. Läs min bok Erövringen och se hur Muslimska brödraskapet lyckades infiltrera politiska partier i Egypten och Sverige.” “Är Omar Mustafa och kompani på väg till V eller till Nyans?” Publicerat den 14 januari, 2022 av Egyptson i min Substack. Att nu få uppgifter om att du deltog i Islamiska förbundets jubileum väcker därför allvarliga frågor om ditt politiska omdöme. Jag vill höra din förklaring. Sameh Egyptson Riksdagsersättare för Kristdemokraterna #Vänsterpartiet #Politik #Demokrati

NOLLKOLL @vansterpartiet nyvalde riksdagsledamot Mohamed Ali är migrant och kommer från Somalia. Rimligen kan han inte ha fått flyktingstatus eftersom han så sent som i juni genomförde något som ser ut som samarbetsmöten med representanter för den somaliska regimen. Om inte @dadgostarnooshi och @idagabrielsson har bra förklaringar på vem Mohamed Ali är så kanske @Migrationsverk har en? Om de har någon som helst koll på dels vilka vi släpper in, dels beviljar medborgarskap. Eller är det nollkoll även där? #svpol #svpol #Migrantfrågor #Integration

Nesten enhver kultur har moderniserte utgaver av eldre forfattere, ledsaget av diskusjoner om rettskrivning, ordforråd, redaksjonelle noter og tilpasning til dagens lesere. En antikvitetshandler sa en gang til meg at «tidens patina gir verdi» og kan være det som skiller en original fra en billig kopi. Jeg åpner Constantin Noicas «Søndagsessays», kommer til forlagets forord i Humanitas-utgaven fra 1992 og oppdager at «rettskrivningen er oppdatert». Å lese Noica kunne ha vært en vandring gjennom 1930- og 1940-årene. I stedet tar vi turen med moderne briller på, komfortabelt sittende i en Uber, uten frykt for å gå oss vill — altså for ikke å forstå ordene fra den tiden, som ganske enkelt kunne ha blitt «oversatt» i fotnoter. Hva om vi også tok avisene fra den tiden og «oppdaterte» dem? Og kanskje burde vi også rebrande datidens reklamer, slik at nevronene våre slipper å jobbe for hardt, som om vi satt fast i et escape room. Hvorfor stoppe der? Vi kunne også oppdatere historiebøkene og skrive at Arkimedes fra Syrakus ble drept av en romersk soldat mens han holdt på med matematikk på nettbrettet sitt. Grunnideen er jo fortsatt den samme, ikke sant? Bare epoken forsvinner. Og én ting til: hvorfor «oppdaterer» ikke matematikere Pythagoras? De kan endre notasjonen. De kan forklare beviset på en annen måte. De kan til og med bygge figuren på nettet gjennom en animasjon som utvikler seg foran øynene på elevene. Men Pythagoras’ læresetning forblir Pythagoras’ læresetning. Så når vi leser en eldre forfatter, hvorfor ikke bevare språket fra hans tid — og legge moderne forklaringer i notene? Og et siste spørsmål til Humanitas og til dem som arbeider ved universitetenes litteratur- og filologiavdelinger: hvis dagens skoleelever om noen tiår «oppdaterer» dere med # og emojier, ville dere likt det? #Humanitas #ConstantinNoica #Noica #Søndagsessays #Arkimedes #Pythagoras #Hashtag #Emoji #MrStorywise #OppdatertRettskrivning #Språkhistorie #20260920_1926 #Norsk #Norwegian #Litteratur #Historie

Næsten enhver kultur har moderniserede udgaver af ældre forfattere, ledsaget af diskussioner om stavning, ordforråd, redaktionelle noter og tilpasning til nutidens læsere. En antikvitetshandler sagde engang til mig, at “tidens patina giver værdi” og kan være det, der skiller en original fra en billig kopi. Jeg åbner Constantin Noicas “Søndagsessays”, kommer til forlagets forord i Humanitas-udgaven fra 1992 og opdager, at “stavemåden er blevet opdateret”. At læse Noica kunne have været en vandring gennem 1930’erne og 1940’erne. I stedet tager vi turen med moderne briller på, behageligt siddende i en Uber, uden frygt for at fare vild — altså for ikke at forstå datidens ord, som ganske enkelt kunne være blevet “oversat” i fodnoter. Hvad nu hvis vi også tog datidens aviser og “opdaterede” dem? Og måske burde vi også rebrande datidens reklamer, så vores neuroner ikke behøver arbejde for hårdt, som om vi sad i et escape room. Hvorfor stoppe dér? Vi kunne også opdatere historiebøgerne og skrive, at Arkimedes fra Syrakus blev dræbt af en romersk soldat, mens han lavede matematik på sin tablet. Grundideen er jo stadig den samme, ikke? Kun epoken forsvinder. Og én ting mere: hvorfor “opdaterer” matematikere ikke Pythagoras? De kan ændre notation. De kan forklare beviset på en anden måde. De kan endda bygge figuren online gennem en animation, der udfolder sig for elevernes øjne. Men Pythagoras’ læresætning forbliver Pythagoras’ læresætning. Så når vi læser en ældre forfatter, hvorfor så ikke bevare sproget fra hans tid — og lægge moderne forklaringer i noterne? Og et sidste spørgsmål til Humanitas og til dem, der arbejder på universiteternes litteratur- og filologiafdelinger: hvis nutidens skoleelever om nogle årtier “opdaterer” jer med # og emojis, ville I så synes om det? #Humanitas #ConstantinNoica #Noica #Søndagsessays #Arkimedes #Pythagoras #Hashtag #Emoji #MrStorywise #OpdateretStavning #Sproghistorie #20260920_1926 #Dansk #Danish #Litteratur #Historie

Nästan varje kultur har moderniserade utgåvor av äldre författare, tillsammans med diskussioner om stavning, ordförråd, redaktionella kommentarer och anpassning till dagens läsare. En antikhandlare sade en gång till mig att ”tidens patina ger värde” och kan vara det som skiljer ett original från en billig kopia. Jag öppnar Constantin Noicas ”Söndagsessäer”, kommer till förlagets förord i Humanitas-utgåvan från 1992 och upptäcker att ”stavningen har uppdaterats”. Att läsa Noica kunde ha varit en promenad genom 1930- och 1940-talen. I stället gör vi den promenaden med moderna glasögon, bekvämt sittande i en Uber, utan rädsla för att gå vilse — alltså för att inte förstå tidens ord, som helt enkelt kunde ha ”översatts” i fotnoter. Tänk om vi också tog tidningarna från den tiden och ”uppdaterade” dem? Och kanske borde vi också göra en rebranding av tidens annonser, så att våra neuroner inte behöver arbeta för hårt, som om vi satt fast i ett escape room. Varför stanna där? Vi skulle också kunna uppdatera historieböckerna och skriva att Arkimedes från Syrakusa dödades av en romersk soldat medan han höll på med matematik på sin surfplatta. Grundidén är ju fortfarande densamma, eller hur? Bara epoken försvinner. Och en sak till: varför ”uppdaterar” matematiker inte Pythagoras? De kan ändra beteckningarna. De kan förklara beviset på ett annat sätt. De kan till och med bygga upp figuren online genom en animation som växer fram framför elevernas ögon. Men Pythagoras sats förblir Pythagoras sats. Så när vi läser en äldre författare, varför inte bevara också språket från hans tid — och lägga moderna förklaringar i kommentarerna? Och en sista fråga till Humanitas och till dem som arbetar vid universitetens litteratur- och filologiavdelningar: om dagens skolelever ”uppdaterar” er om några decennier med # och emojis, skulle ni uppskatta det? #Humanitas #ConstantinNoica #Noica #Söndagsessäer #Arkimedes #Pythagoras #Hashtag #Emoji #MrStorywise #UppdateradStavning #Språkhistoria #20260920_1926 #Svenska #Swedish #Litteratur #Historia

Nalin Pekguls förklaring till sin klanröstning är att hennes kurdiska släktingar har mördats och förtryckts i Turkiet och att hennes kamp fortsätter i Sverige. Min slutsats: vi behöver mindre klanröstning och mindre av världens konflikter i Sverige. Absolut inte mer. #Sverige #Klanröstning #Konfliktlösning

DN ledarsida ägnar nu femtioelfte artikeln åt att misstänkliggöra själva frågan om etnisk gruppmobilisering kan vara en av flera förklaringar till valresultat på över 90 procent för S och V i vissa invandrartäta valdistrikt. ”Tänk om det är så enkelt att många i förorterna agerar precis som andra väljare? Att de helt enkelt lyssnar på politiker som pratar med och om dem, och sedan drar slutsatser av det”, skriver Amanda Sokolnicki. Ja, tänk om. Det kan mycket väl vara en viktig del av förklaringen. Men opinionsjournalistikens uppgift borde knappast vara att på förhand bestämma vilka hypoteser som är respektabla nog att undersökas. Frågan om etnisk och gruppbaserad politisk mobilisering är varken ny, suspekt eller någon svensk högerfixering. Den har studerats av statsvetare i flera europeiska demokratier. När svenska valdistrikt uppvisar exceptionellt koncentrerade röstningsmönster är det därför fullt legitimt att fråga vilka mekanismer som ligger bakom dem – socioekonomi, ideologi, diskriminering, politisk mobilisering, sociala nätverk eller en kombination av flera faktorer. Liknande frågor har länge studerats internationellt. I Norge fann valforskarna Johannes Bergh och Tor Bjørklund att hypotesen om gruppbaserat röstande fick starkare stöd än förklaringar utifrån ideologi och socioekonomisk bakgrund när de undersökte icke-västliga invandrares starka stöd för vänsterpartier (Bergh & Bjørklund, 2011, Political Studies). Senare forskning har studerat hur detta mönster förändrats över tid (Bergh & Kleven, 2026, Politics). I Storbritannien fann statsvetaren Nicole Martin ingen sådan effekt för de flesta minoritetsgrupper – men pakistanska väljare gick oftare och röstade när Labour ställde upp en pakistansk kandidat. Effekten kunde kopplas till försök att påverka hur människor röstade inom väljarnas egna sociala nätverk. Martin tolkar resultaten som etnisk mobilisering genom släktnätverk (Martin, 2016, Parliamentary Affairs). Brittiska statsvetare har också undersökt hur pakistanska släktbaserade nätverk har mobiliserats inom Labour, framför allt kring partimedlemskap och kandidatnomineringar (Akhtar & Peace, 2019, Journal of Ethnic and Migration Studies). Annan europeisk forskning har undersökt hur gemensam etnisk bakgrund mellan väljare och kandidater kan påverka röstningen (van der Zwan, Tolsma & Lubbers, 2020, Political Geography). Inget av detta visar vad som ligger bakom resultaten i Sverige. Men alla relevanta förklaringsfaktorer bör diskuteras och undersökas. Och det är en självklarhet att också fråga hur de politiska partierna förhåller sig till denna utveckling. Vänsterdebattörer invänder att 90 procent för S och V i ett invandrartätt område inte är mer anmärkningsvärt än höga siffror för Moderaterna i Danderyd. Men det är inte siffran i sig som är intressant. Det är vilka mekanismer som ligger bakom. Att människor med liknande erfarenheter och politiska uppfattningar röstar likadant är fullständigt oproblematiskt. Men om socialt tryck eller släktbaserade nätverk påverkar hur människor röstar är det en annan mekanism – och just sådana skillnader har forskare i andra länder försökt undersöka. Frågan är inte vem som röstar. Frågan är hur. Jag trodde att svensk debatt hade lämnat tiden bakom sig då frågor stämplades som suspekta innan de ens undersökts. I andra europeiska länder studeras och debatteras detta sedan länge. Varför skulle Sverige vara undantaget? Det är hög tid att vänsterns tyckonomer vänjer sig vid att de inte har vetorätt över vilka frågor som får ställas i den offentliga debatten. #PolitiskMobilisering #EtniskGruppröstning #Opinionsjournalistik

Forskare har funnit en matematisk förklaring till varför demokratiska val, som det senaste svenska riksdagsvalet, ofta resulterar i extremt jämna utfall mellan två alternativ, vilket delvis kan modelleras med hjälp av den klassiska Isingmodellen. #Val2026 #Demokrati #Opinionsundersökningar