Search

Nästan varje kultur har moderniserade utgåvor av äldre författare, tillsammans med diskussioner om stavning, ordförråd, redaktionella kommentarer och anpassning till dagens läsare. En antikhandlare sade en gång till mig att ”tidens patina ger värde” och kan vara det som skiljer ett original från en billig kopia. Jag öppnar Constantin Noicas ”Söndagsessäer”, kommer till förlagets förord i Humanitas-utgåvan från 1992 och upptäcker att ”stavningen har uppdaterats”. Att läsa Noica kunde ha varit en promenad genom 1930- och 1940-talen. I stället gör vi den promenaden med moderna glasögon, bekvämt sittande i en Uber, utan rädsla för att gå vilse — alltså för att inte förstå tidens ord, som helt enkelt kunde ha ”översatts” i fotnoter. Tänk om vi också tog tidningarna från den tiden och ”uppdaterade” dem? Och kanske borde vi också göra en rebranding av tidens annonser, så att våra neuroner inte behöver arbeta för hårt, som om vi satt fast i ett escape room. Varför stanna där? Vi skulle också kunna uppdatera historieböckerna och skriva att Arkimedes från Syrakusa dödades av en romersk soldat medan han höll på med matematik på sin surfplatta. Grundidén är ju fortfarande densamma, eller hur? Bara epoken försvinner. Och en sak till: varför ”uppdaterar” matematiker inte Pythagoras? De kan ändra beteckningarna. De kan förklara beviset på ett annat sätt. De kan till och med bygga upp figuren online genom en animation som växer fram framför elevernas ögon. Men Pythagoras sats förblir Pythagoras sats. Så när vi läser en äldre författare, varför inte bevara också språket från hans tid — och lägga moderna förklaringar i kommentarerna? Och en sista fråga till Humanitas och till dem som arbetar vid universitetens litteratur- och filologiavdelningar: om dagens skolelever ”uppdaterar” er om några decennier med # och emojis, skulle ni uppskatta det? #Humanitas #ConstantinNoica #Noica #Söndagsessäer #Arkimedes #Pythagoras #Hashtag #Emoji #MrStorywise #UppdateradStavning #Språkhistoria #20260920_1926 #Svenska #Swedish #Litteratur #Historia

Kom igen ETC, ni får miljoner i statligt stöd. Ni måste kunna bättre än så här! Texten handlar om att Sverige, som en del av anpassningen till EU nya migrationspakt, har begränsat asylsökandes statligt finansierade juridiska hjälp under Migrationsverkets första prövning till två timmar. Som exempel tar ni Adnan, som har befunnit sig i Sverige i tio år och under hela denna tid ”kämpat för att få stanna”. 
Men… 

* Hur har han kunnat stanna i tio år? 
* Hur många gånger har han fått avslag? * Har han haft beslut om utvisning?
* Varför har det i så fall inte verkställts? * Har han i så fall varit gömd under tiden?
* Har han sökt asyl på nytt efter tidigare avslag? 
* Vilka skäl har myndigheter och domstolar angett för att neka honom? 
* Hur många rättsliga processer har redan drivits rörande Adnan i migrationsdomstol och migrationsöverdomstol? 
* Och hur mycket har staten redan betalat för juridisk hjälp under dessa tio år? 
Inget av detta får läsaren veta. Det enda vi får veta är att Adnan nu inte längre får mer än två timmars skattefinansierad juridisk hjälp i den första prövningen.
 Det enda artikeln egentligen ger vid handen är hur länge en människa kan befinna sig i Sverige och fortsätta driva frågan om att få stanna – utan att en reporter ens bemödar sig om att förklara på vilken rättslig grund det har varit möjligt. https://t.co/mXz1rPNvwO #asylpolitik #migration #Sverige

Peter Alestig påpekar att den katastrofala översvämningen i Nepal, orsakad av en glaciärkollaps, är en tydlig konsekvens av den globala uppvärmningen och varnar för fler sådana händelser om inte anpassningar görs för att hantera de allvarliga effekterna av klimatförändringar. #klimatkatastrof #Nepal #glaciärer

Jag har röstat rött hela mitt vuxna liv. I valet 2026 kommer jag för första gången att rösta blått. Det är inget beslut jag har tagit lättvindigt. Det grundar sig i sådant som hänt min egen familj och som jag aldrig trodde att vi skulle behöva uppleva i Sverige. 2024 kontaktades vi av ett kriminellt gäng i Borås. De skickade en bild med mina barns namn, en pistol ovanpå och kulor bredvid. De krävde oss på pengar för en skuld som inte ens var vår – och hotade att döda våra barn om vi inte betalade. Vi bor i ett lugnt villaområde norr om Borås. Fram till dess hade den typen av kriminalitet känts långt borta. Plötsligt stod den mitt i vårt eget vardagsrum. Samtidigt utsattes vår dotter för återkommande hot och trakasserier i skolan. Bland annat fick hon höra att en fjäril hon målat i regnbågens färger var ”haram”. Till slut blev situationen sådan att vi valde att byta skola för hennes skull. De här erfarenheterna har förändrat min syn på vilket Sverige jag vill se framöver. Jag vill ha ett samhälle som ställer tydliga krav. Där kriminalitet möts med konsekvenser. Där integration också innebär skyldigheter och anpassning till grundläggande svenska värderingar. Och där barn ska kunna känna sig trygga och fria – oavsett vad de målar på en teckning. För mig handlar valet 2026 därför framför allt om trygghet, integration och vilket samhälle våra barn ska växa upp i. ❤️ #Sverige #Trygghet #Integration

Enligt en ny rapport från TCO oroar sig nio av tio tjänstemän för extremväder i Sverige och 55 procent anser att deras kommun är dåligt rustad för klimatrelaterade händelser, vilket visar på ett glapp mellan erkända klimatrisker och kommunernas anpassningsarbete, särskilt i Blekinge län där riskerna för översvämningar och andra naturolyckor är särskilt uttalade. #klimatförändringar #klimatanpassning #extremväder

Enligt en ny rapport från TCO, oroar sig nio av tio tjänstemän för extremväder i Sverige, samtidigt som 55 procent anser att deras kommun är dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade händelser, vilket belyst ett glapp mellan erkända klimatrisker och faktiska anpassningsåtgärder, särskilt på Gotland där den geografiska placeringen försvårar situationen. #extremväder #klimatanpassning #klimatförändring

Enligt en ny rapport från TCO oroar sig 91 procent av tjänstemännen för extremväder i Sverige, men 55 procent anser att deras kommun är dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade händelser, vilket tydligt visar ett gap mellan identifierade klimatrisker och kommunernas anpassningsarbete, särskilt i Dalarnas län där översvämningar och skred är stora hot. #klimatförändringar #klimatanpassning #extremväder

”Det borde ställas krav på invandrarna, till och med i kulturellt hänseende. Man skulle alltså även bedöma om han eller hon kommer från ett land eller en kultur vars seder och bruk är så väsensfrämmande att en någorlunda harmonisk anpassning är svår eller omöjlig” … ”Man borde också kontrollera om personen har ett kriminellt förflutet och om han/hon är villig att bli en lojal medlem av det svenska samhället.” Vem sa det? Den socialdemokratiske nestorn Sverker Åström. När sa han det? 1990 #Invandring #Integration #Kultur

Något har hänt! Mina ettor i år har inga problem att skriva för hand. Ingen protesterar, ingen skriker om anpassningar, inga föräldrar ringer och klagar. Eleverna bara tar upp pennorna och skriver. Och FINT! Liberalernas ”Från skärm till pärm” verkar ha fått genomslag? 🙌✍️📝 #utbildning #skolpolitik #handwriting

Märker ni hur Liberalerna gång på gång tvingar upp skolfrågan på agendan genom reglerade lärartjänster och klasstorlekar, läroböcker, stöd istället för anpassningar, skärmfritt, läraren som auktoritet och nu REJÄLT höjda lärarlöner. Det kommer bli tyst om skolan om de åker ut. #Skola #Utbildning #Lärande

Läkaren Lotta Odelius, som i över 20 år har varit sjuk av anorexi, kritiserar den svenska ätstörningsvården för bristande anpassning till patienters behov och uppmanar politiker att prioritera vårdkvalitet över politiska debatter, efter att ha fått takta behandlingen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. #ätstörningar #vård #autism

-Jag fick mycket stöd och anpassningar i skolan men det hjälpte mig bara att undvika det jobbiga. Man frågade: Hur vill DU göra? Men hur skulle jag som barn veta vad som var bäst? Kan någon snäll själ posta denna i specialpedagogiska grupper på FB?🙏❤️ https://t.co/fMqWFOI9l6 #specialpedagogik #skola #stöd

Artikeln diskuterar inrättandet av en ny innovationshub för Sveriges försvar som syftar till att öka anpassningsförmågan och innovationskraften inom försvaret, inspirerat av amerikanska modeller, samtidigt som den påpekar riskerna med byråkrati som kan hindra samarbetet mellan myndigheter och företag. #Försvarsinnovation #Ukraina #Startups

I en debattartikel i Dagens industri framhäver Lisa Gunnarsson, Nordenchef för Linkedin, att den yngre generationen, som växt upp med AI och digital teknik, är modig och anpassningsbar, vilket ger anledning att vara mer optimistisk än orolig inför framtidens arbetsliv, trots osäkerheter som klimatförändringar och teknologiska omställningar. #AI #framtid #generationZ

FSD i Sverige 🇸🇪 Här är dom starkaste argumenten mot Trafikverkets invändning gällande den "Speed Offset" som Tesla har valt att inkludera i FSD Supervised. 1. Strikt hastighetsföljande kan vara mindre säkert än anpassning till trafikflödet. Att tvinga ett avancerat system att köra exakt på (eller under) skyltad gräns när omgivande trafik går fortare leder ofta till, Fler farliga omkörningar från bakomvarande fordon. Köbildning, plötsliga inbromsningar och ökad risk för påkörning bakifrån. 2. FSD är Supervised och föraren har alltid det fulla ansvaret. Till skillnad från helt autonoma system (Level 4/5) är FSD Supervised ett Level 2-system. Föraren är juridiskt och praktiskt ansvarig hela tiden och måste vara redo att ta över. Att sätta en offset är ett medvetet förarval, jämförbart med att använda vanlig farthållare eller köra manuellt något över gränsen (vilket är vanligt förekommande). Att behandla FSD som om det vore ett helt autonomt system som “systematiskt bryter lagen” är en missvisande beskrivning av hur tekniken faktiskt fungerar. 3. Dubbelmoral jämfört med andra godkända ADAS-system Många etablerade Level 2-system i Europa (t.ex. Mercedes DISTRONIC med Active Speed Limit Assist, Volvo Pilot Assist, GM Super Cruise, Ford BlueCruise med flera) tillåter föraren att ställa in farthållare över skyltad gräns. Dessa har varit godkända och i bruk i åratal utan motsvarande blockeringar. Att hålla FSD till en striktare standard enbart för att det är mer avancerat och använder AI för hastighetsval skapar en inkonsekvent reglering. 4. Hastighetsgränser är riktlinjer. Skyltade gränser är ofta satta för genomsnittliga eller sämsta förhållanden (väder, sikt, vägstandard). Vid bra förhållanden, låg trafik och bra väglag kan en liten marginal (t.ex. 5–10 %) vara både säkrare och mer trafikeffektivt. FSD är inte “blind”, den använder vision och kontext för att avgöra om det är lämpligt att utnyttja offseten. Systemet kan också sänka hastigheten dynamiskt när det behövs. 5. Ökad användning av FSD ger större nettosäkerhetsvinster. Tesla publicerar fleet-data som visar betydligt lägre krockfrekvens när FSD är aktiverat jämfört med manuellt körda Teslor (och ofta jämfört med genomsnittlig mänsklig körning). Även om metodiken i vissa rapporter har kritiserats, pekar flera analyser på en tydlig säkerhetsfördel med systemet på. Om FSD blir för restriktivt (t.ex. tvingas krypa i 100 km/h när alla andra kör 110–115) kommer färre förare att använda eller lita på det. Resultatet blir färre mil med det säkrare systemet – en förlorad möjlighet att minska olyckor totalt sett. Flexibilitet ökar acceptans och användning, vilket är avgörande för de långsiktiga säkerhetsvinsterna. 6. Princip vs utfall, reglering bör vara evidensbaserad. Sveriges argument är till stor del principbaserat (“maskiner ska inte systematiskt bryta lagen”). Motargumentet är att god reglering bör utgå från empiriska säkerhetsutfall. Om små, förarvalbara marginaler + stark övervakning leder till färre olyckor totalt (bättre flöde + högre användning), bör det tillåtas. Att kräva perfekt laglydighet från FSD sätter en högre ribba än vad de flesta mänskliga förare klarar i praktiken. #FSD #Trafiksäkerhet #Tesla

Johan Esk diskuterar i sin kommentar hur klimatförändringen påverkar Sveriges spelmöjligheter i VM, där lagets match mot Nederländerna i Texas innebär en utmaning med fuktigare väder och högre temperatur, vilket kräver anpassning för att möta den intensiva spelstilen som lagen står inför. #Klimatförändring #FotbollsVM2026 #Sverige