Search

The Archdiocese of Vilnius reports that consultations are being held with the Holy See regarding the investigation of cases of sexual abuse initiated by the bishops of Lithuania, aiming to clarify crimes against minors and vulnerable adults in the Church since 1990. #SeksualinisIšnaudojimas #Bažnyčia #Tyrimas (translated)

As the archdiocese indicates, G. Grušas emphasized that it is important not only to investigate past cases but also to improve the ongoing system that helps protect children and youth, ensuring appropriate reporting of potential abuse and its examination. #VilniausArkivyskupija #pedofilija #vaikųapsauga (translated)

Archbishop Gintaras Grušas announced at the meeting of priests in October about the Vilnius archdiocese's initiative to investigate cases of sexual abuse in the Church since 1990 and to improve protection measures for children and youth. #VilniausArkivyskupija #pedofilija #vaikųapsauga (translated)

Vilniaus arkivyskupas Gintaras Grušas pranešė, kad dėl išnaudojimo atvejų tyrimo yra konsultuojamasi su Šventuoju Sostu ir teisėsauga. It seems that the article you referenced is missing. Could you please provide the content or topic of the article so I can assist you with selecting the most fitting hashtags?

The author stated that he had spoken on Yle's morning show about Ukraine's new weapon systems and robotization. According to him, humanoid robots would hardly solve the war in Ukraine, but robots and autonomous systems would already be commonplace in the next war. He added that it was easy to laugh at the current clumsy robots. https://t.co/EVRBr71spg #Ukraina #robotit #teknologia #FI #UA (translated)

Stingbase wrote that Alex Schulman's film *Arkipelag* had been chosen as Sweden's Oscar entry before the jury had seen it and stated that the lead roles were played by Wahlgren, Fares, and Skarsgård. The author rhetorically asked if this was exciting and unusual and claimed that something fundamental was wrong with what they called the establishment. #Oscar2024 #SvenskFilm #Filmtips (translated)

Here are the 10 people who had the greatest influence on the mass immigration to Denmark. 1. Hans Gammeltoft Hansen (of course - everyone knows it) 2. Bernhard Baunsgaard (RV) crucial for the immigration law in 1983: to open the floodgates. 3. Svend Auken (maintained the madness about open borders) 4. Poul Nyrup Rasmussen (maintained the madness even when the dam broke) 5. Marianne Helved (RV) The Social Democrats could not keep the gates wide open without RV. 6. Poul Schlüter. The man who changed the immigration law in 1983 and was fooled by Hans G. Hansen. A simple loving being but stupid. 7. Birte Weiss. Minister of the Interior 1993–97. Received and distributed the Bosnian wave. And was responsible for the start of the blaming wave. Anyone who disagrees with me is a racist! 8+9: Helle Thorning-Schmidt / Margrethe Vestager (2011–15) Not the architects. But the SRSF government eased the 24-year rule, softened the attachment requirements, and pointed back to a more open line, until the 2015 crisis and S's course change under Frederiksen. In the long term of 50 years, it is an aftershock – not the main cause. 10. Mette Frederiksen. Refuses to rectify anything beyond her own image. #NameAndShame #NameAndShame #Danmark #Indvandring #Politik (translated)

Debatten om Borlängevalet har handlat om förkryssade valsedlar och ordet klan. Men det material, inte bara medieuppgifter, som finns tillgängligt i främst öppna arkiv och andra källor visar dock något annat. Det visar ett öppet och personligt nätverksbygge mellan Somalias försvars- och säkerhetsledning och två svensksomaliska nätverk. Nätverket byggdes steg för steg med svenska offentliga medel. Inledningsvis användes det för att motarbeta extremism, sedan för att öka valdeltagandet och slutligen för att maximera somaliskt inflytande i ett svenskt riksdagsval. OBS: Ganska lång artikel, men nödvändigt. https://t.co/GY7xfUn94P #svpol #Borlängevalet #svenskpolitik #klansamhället

Schulman: "Edward Blom meddelade att han grät och grät, kunde inte sluta." Det har jag verkligen inte påstått. Jag skrev att jag grät, men inte att jag inte kunde sluta. Hjärtat fortsatte förvisso att vara bedrövat, men tårar kom det bara ett ögonblick. Här är mitt uttalande där jag också förklarade varför jag berördes så starkt: https://t.co/xA4F6EAkHV Att Schulman tycker att vi svenskar inte har rätt att sörja en byggnad i Frankrike är bisarrt. Gränser är bara något som är ritat på kartor. Som katolik är de medeltida, gotiska katedralerna våra huvudkyrkor - naturligtvis sörjer vi mer om en sådan brinner än om våra svenska katolska betong- och tegelkyrkor i 1980-talsstil skulle göra det. Är man därtill en person som älskar klassisk arkitektur och särskilt gotisk arkitektur och medeltida konst så var Notre Dame ens egen även av den anledningen, precis som man kan uppleva Neuschwanstein eller Taj Mahal som ens eget. Schulman borde läsa sin egen morfars betraktelser över katedralen i Chartres så kan ha förstå hur viktig en fransk byggnad kan vara för en svensk. Eller också är det det han har gjort och därför hånar svenskarnas sorg över Notre Dame som en del i sitt morfarsuppror. Fast om hatet mot Emil har han förstås helt rätt. https://t.co/n9dAdT8TuQ #NotreDame #Arkitektur #Kultur

✍️ Tomasz Grzegorczyk trenerem Arki Gdynia. #GRZEGORCZYK2027 🟡🔵 𝑾𝒊𝒆̨𝒄𝒆𝒋: https://t.co/cC5h6j9anM Witamy ponownie Trenerze! 🤝 https://t.co/Q0aIm42MQk #ArkaGdynia #Trener #PiłkaNożna

Ei ole sattumaa, että arki kallistuu, turvallisuustilanne muuttuu ja suomalaisen veronmaksajan selkänahasta puristetaan koko ajan enemmän. Kun yhteiskunnan maksajien määrä vähenee ja kulut kasvavat, lasku lankeaa aina tavalliselle ihmiselle. Tässä ei ole kyse mistään puoluepolitiikasta tai muiden ihmisarvosta. Kyse on siitä, kestääkö tämä järjestelmä enää 10 tai 20 vuoden päästä, vai ollaanko tässä ajamassa silmät kiinni päin seinää? Katso video, tutki tilastoja itse ja kerro: näetkö sä jo saman kehityksen sun omassa arjessasi? Kerro mielipitees kommenteissa ja jaa video eteenpäin, jos mielestäsi näistä asioista pitää voida puhua ilman leimaamista. #politiikka #suomi #tasaarvo #maahanmuutto #politiikka #suomi #tasaarvo

Arkimedes bere tabletarekin zegoen soldadu erromatar batek hil zuenean. Naturala dirudi? Ez gehiegi. Eta, hala ere, iragana nahikoa “eguneratzen” badugu, horixe bera gerta daiteke. Ia kultura guztietan badaude egile zaharren edizio modernizatuak, eta eztabaidak ortografiari, hiztegiari, ohar editorialari eta gaur egungo irakurlearentzako egokitzapenari buruz. Antikuario batek behin esan zidan “denboraren patinak balioa ematen duela” eta jatorrizkoaren eta kopia merke baten arteko aldea egin dezakeela. Constantin Noicaren “Igandeko saiakerak” irekitzen ditut, Humanitas argitaletxearen 1992ko edizioko hitzaurrera iristen naiz eta “ortografia eguneratu egin dela” irakurtzen dut. Noica irakurtzea 1930eko eta 1940ko urteetan barrena ibiltzea izan zitekeen. Horren ordez, betaurreko modernoekin egiten dugu paseo hori, Uber batean eroso eserita, galtzeko beldurrik gabe — hau da, garaiko hitzak ez ulertzeko arriskurik gabe; hitz horiek oin-oharretan “itzul” zitezkeen. Eta garaiko egunkariak ere “eguneratuko” bagenitu? Eta garaiko iragarkiei rebranding bat egingo bagenie, gure neuronek gehiegi lan egin ez dezaten, escape room batean bageunde bezala? Zergatik gelditu hemen? Historia-liburuak ere eguneratu genitzake eta idatzi Sirakusako Arkimedes soldadu erromatar batek hil zuela bere tabletan matematika egiten ari zela. Oinarrizko ideia berdina da, ezta? Garaia baino ez da desagertzen. Eta beste zerbait: zergatik ez dute matematikariek Pitagoras “eguneratzen”? Notazioa alda dezakete. Frogapena beste modu batera azal dezakete. Irudia online ere eraiki dezakete, ikasleen begien aurrean sortzen den animazio baten bidez. Baina Pitagorasen teoremak Pitagorasen teorema izaten jarraitzen du. Beraz, egile zahar bat irakurtzen dugunean, zergatik ez dugu bere garaiko hizkuntza ere gordetzen — eta azalpen modernoak oharretan jartzen? Eta azken galdera bat Humanitasentzat eta unibertsitateetako literatura eta filologia sailetakoentzat: gaur egungo ikasleek hamarkada batzuk barru # eta emoji bidez “eguneratuko” bazintuztete, gustatuko litzaizueke? #0189 #Humanitas #ConstantinNoica #Noica #IgandekoSaiakerak #Arkimedes #Pitagoras #Hashtag #Emoji #MrStorywise #OrtografiaEguneratua #HizkuntzarenHistoria #20260921_1846 #Euskara #Basque #Euskadi #Spain #Literatura #Historia

Arkimedi ishte me tabletin e tij kur një ushtar romak e vrau. Tingëllon natyrshëm? Jo fort. E megjithatë, pikërisht aty mund të arrijmë nëse e “përditësojmë” mjaftueshëm të kaluarën. Pothuajse çdo kulturë ka botime të modernizuara të autorëve më të vjetër, bashkë me debate për drejtshkrimin, fjalorin, shënimet redaktoriale dhe përshtatjen për lexuesin bashkëkohor. Një antikuar më tha një herë se “patina e kohës i jep vlerë” dhe mund të bëjë dallimin mes një origjinali dhe një kopjeje të lirë. Hap “Ese të së Dielës” të Constantin Noica-s, arrij te parathënia e botuesit në botimin Humanitas të vitit 1992 dhe lexoj se “drejtshkrimi është përditësuar”. Të lexosh Noica-n mund të ishte si një shëtitje në vitet 1930–1940. Në vend të kësaj, e bëjmë këtë shëtitje me syze moderne, ulur rehat në një Uber, pa frikë se mos humbasim rrugën — domethënë, pa rrezikun që të mos kuptojmë fjalët e kohës, të cilat mund të ishin “përkthyer” thjesht në shënime poshtë faqes. Po sikur të merrnim edhe gazetat e kohës dhe t’i “përditësonim”? Dhe ndoshta edhe reklamat e asaj kohe t’i kalonim përmes një rebranding-u, që neuronet tona të mos lodhen shumë, si në një escape room. Pse të ndalemi këtu? Mund të përditësojmë edhe tekstet e historisë dhe të shkruajmë se Arkimedi i Sirakuzës u vra nga një ushtar romak ndërsa bënte matematikë në tabletin e tij. Ideja bazë mbetet e njëjta, apo jo? Vetëm epoka zhduket. Dhe edhe diçka: pse matematikanët nuk e “përditësojnë” Pitagorën? Mund të ndryshojnë shënimet. Mund ta shpjegojnë ndryshe provën. Mund edhe ta ndërtojnë figurën online me një animacion që shfaqet para syve të nxënësve. Por teorema e Pitagorës mbetet teorema e Pitagorës. Atëherë, kur lexojmë një autor të vjetër, pse të mos ruajmë edhe gjuhën e epokës së tij — ndërsa shpjegimet moderne t’i vendosim në shënime? Dhe një pyetje e fundit për Humanitas dhe për ata që punojnë në fakultetet e letërsisë dhe filologjisë: nëse pas disa dekadash nxënësit e sotëm ju “përditësojnë” me # dhe emoji, a do t’ju pëlqente? #Humanitas #ConstantinNoica #Noica #EseTëSëDielës #Arkimedi #Pitagora #Hashtag #Emoji #MrStorywise #DrejtshkrimIPërditësuar #HistoriaEGjuhës #20260920_1926 #Shqip #Albanian #Shqipëri #Albania #Letërsi #Histori