Search

Eppo Tjuchem criticized Antifa Groningen because, according to him, the group entered a Jumbo store with meters-long flagpoles while a participant was checking out oat milk at the self-scan. He wrote that the protesters did not want to roll up the poles because they would see that as a limitation of their right to protest. According to Tjuchem, they mainly wanted to attract attention and seek problems. #kapitalisme #demonstratierecht #Antifa (translated)

Jag är för kapitalism samtidigt som jag är emot mänsklig rovdrift. En förvånansvärt stor del av kapitalismen idag har lierat sig med socialismen och på så vis också visat sin allra fulaste sida. Northvolt var inget snedsteg eller något misstag. Inte vindkraften heller eller koldioxidfångning för den delen. För mig är kapitalism att någon har en bra idé, får startkapital, lyckas och alla blir glada. Och ingen skadas. Varken du privat eller som skattebetalare. För mig är inte kapitalism att importera mopedförare från Pakistan som i ur och skur ska köra ut mat till storstadshjon som inte kan röra sig utanför dörren. Det är fan inte en idé som grundar sig i förädling. Det är en idé som bygger på rovdrift. Rovdrift av mänskligt kapital. Och så är också de som via politiken maximerar sina möjligheter att via skatter få bidrag till sina affärsprojekt som i inget annat scenario hade flugit. Att säga att man fångar koldioxid och att det räddar klimatet är inte en affärsidé. Det är snarare en ansökan om bidrag. Och de som säljer in det vet att de aldrig kommer bli rannsakade. Historiskt kommer det gå under rubriken "Det var så det var då". Nuvarande steg i processen är följaktligen: Rovdrift av ditt kapital. #kapitalism #rovdyr #ekonomi

Demokratiet skal ikke give sine fjender nøglen til døren Man kan mene næsten hvad som helst i et frit samfund. Man kan ønske Kapitalisme afskaffet, arbejde for et socialistisk samfund eller ønske, at samfundet i højere grad bygger på religiøse principper. Det er ikke i sig selv et problem for demokratiet. Det afgørende spørgsmål er, hvordan man ønsker at gennemføre forandringen. Hvis vi accepterer, at man demokratisk må arbejde for en socialistisk revolution, må det samme princip gælde for mennesker, der ønsker en samfundsorden baseret på sharia. Ellers har vi ikke længere et princip, men forskellige regler for forskellige ideologier. Derfor bør Grundloven være målestokken. Man skal kunne arbejde for at ændre samfundet grundlæggende. Man skal endda kunne arbejde for at ændre selve Grundloven. Det er netop derfor, Grundloven indeholder en procedure for grundlovsændringer. Men der må være en grænse ved det punkt, hvor man ikke længere ønsker at ændre systemet gennem dets demokratiske spilleregler, men ønsker at bruge systemet til at afskaffe disse spilleregler. Det er forskellen mellem at sige: “Jeg vil ændre demokratiet.” og: “Jeg vil bruge demokratiet til at afskaffe demokratiet.” Det første er en legitim politisk ambition. Det andet er en direkte udfordring af den forfatningsmæssige orden. Og hvis staten skal reagere på det, bør den ikke spørge: Er du muslim? Er du socialist? Er du kommunist? Er du konservativ? Den bør spørge: Respekterer du den forfatningsmæssige orden og de demokratiske spilleregler? Det er efter min mening den eneste konsekvente måde, et liberalt demokrati kan forsvare sig selv på uden samtidig at blive det, det forsøger at forsvare sig imod. Et frit samfund skal ikke være bange for ideer. Men det skal heller ikke være så naivt, at det frivilligt afskaffer de regler, der gør friheden mulig.

De Dam staat weer ramvol voor de Klimaatmars. 🌍 Duizenden mensen in 100% polyester jasjes, fleecevesten op aardoliebasis en sneakers met een halve petrochemische fabriek in de zool staan daar te demonstreren tegen… fossiele brandstoffen. De spandoeken komen vers van de printer, de vlaggetjes uit China wapperen vrolijk, de Temu-regenjasjes van €8,49 zijn klimaatneutraal verklaard zodra je er een XR-sticker op plakt en ondertussen staat de smartphone uit Shenzhen op volle helderheid om alles onmiddellijk op Instagram te zetten. En het mooie: aan de vlaggen te zien is het inmiddels ook geen klimaatmars meer, maar het NK Demonstreren Alle Categorieën Tegelijk. Klimaat, Palestina, kapitalisme, kolonialisme wie nog een vlag thuis had liggen mocht hem blijkbaar meenemen. Straks allemaal weer naar huis met trein, auto of vliegtuig, thuis de warmtepomp op 22 graden en online nog even een nieuw polyester vestje bestellen. Maar geen zorgen: de aarde is vandaag tussen 13:00 en 16:00 uur op De Dam gered. 🌳 https://t.co/57hzlIV5r7 #Klimaatmars #FossieleBrandstoffen #Duurzaamheid

Kapitalisme steekt in Amsterdam de kop op door de OV-staking ❤️ Man komt met boot in Amsterdam Noord en brengt mensen voor €5,- naar overkant (inclusief fiets). Maar JA21 doet het gratis 😉 https://t.co/IDgnJqdksE #Amsterdam #OVstaking #Kapitalisme

Spotify-grundaren Martin Lorentzon har gett sig in i valrörelsen med en debatttext i Expressen. Vad vill han? Inte betala förmögenhetsskatt. Stor chock. Nåväl, texten ger en intressant inblick i hur de superrika tänker. För Lorentzon är hans privata förmögenhet samma sak som produktivt kapital. Dessutom tror han att Sveriges välstånd är beroende av att hans förmögenhet får fortsätta växa. Men inget av det där är ju sant. Om Stockholmsbörsen på måndag värderar Lorentzons aktier dubbelt så högt som i fredags så har hans förmögenhet måhända ökat med 100 miljoner. Men Spotify har inte fått 100 miljoner mer att använda i verksamheten. Det gäller för hela ekonomin. När en aktie stiger i värde på börsen betyder det att människor är beredda att betala mer för att äga en del av företaget. Det betyder inte att motsvarande summa pengar går in i företaget. Ingen nyanställning sker och ingen ny satsning görs bara därför att aktiekursen stiger. Om staten i stället beskattar en miljardär med 100 miljoner kronor betyder det inte heller att svenska företags investeringar minskar med 100 miljoner. Men visst, för ett växande svenskt välstånd behövs företag som bygger ut sin verksamhet. Det gör de när de tror att det finns pengar att tjäna på att producera mer. Då behövs kunder som har råd att konsumera, utbildad arbetskraft, energi, forskning och fungerande infrastruktur. Och hur skapar man ett sådant klimat? Jo, genom offentliga - skattefinansierade! - satsningar på skola, sjukvård, socialförsäkringar, forskningsanslag och vägar. Utan allt detta skulle Lorentzon varken ha några kunder eller anställda. En förmögenhetsskatt är på så sätt inte nödvändigtvis ett hot mot tillväxten utan kan tvärtom bidra till framtida tillväxt. Det märkligaste i texten är ändå hur Lorentzon försöker göra en poäng av att anhängare av förmögenhetsskatt tror att ekonomin är en kaka som varken kan växa eller krympa. Vad är det för trams? Alla vänsteranalyser värda namnet tar fasta på hur kapitalismen expanderar produktionen, höjer produktiviteten och skapar allt större rikedomar. Det är liksom grunden i marxismen. Konflikten handlar om något annat: vem kan göra anspråk på den växande kakan? Ska mer gå till löner eller vinster? Till välfärd eller privata förmögenheter? Ska den som arbetar få en större del av det som produceras eller ska ännu mer gå till den som äger? Det är motsättningen mellan arbete och kapital i sin enklaste form. Lorentzon vill få diskussionen att handla om huruvida Sverige ska bli rikare. Det vill alla. Den politiska konflikten handlar om vem som ska få del av den växande rikedomen och vem som ska ha makten över den. Det är därför vi över huvud taget diskuterar förmögenhetsskatt. #Förmögenhetsskatt #Ekonomi #Politik

Als jonge gast had ik de enorme ontgoocheling van Verafstoodt. Toen hervond ik mijn flamingantisme. De Wever was beloftevol. De ontgoocheling in De Wever is nog veel dieper. De cynische postjespakkerij, het verraad a/d Vlaamse zaak en aan het kapitalisme. Ik geloof niemand meer. #VlaamsePolitiek #VerliesVanVertrouwen #Flamingantisme

Jen malý detail. Úplně každý, kdo byl mezi lety 1961 - 1990 na vojně, přísahal chránit komunistické Československo před kapitalismem. "Já, občan Československé socialistické republiky, vědom si své čestné vlastenecké povinnosti, přísahám před bojovou zástavou věrnost pracujícímu lidu vedenému Komunistickou stranou Československa. Slibuji, že budu vojákem statečným a ukázněným, že budu důsledně a iniciativně plnit ustanovení vojenských řádů, rozkazy velitelů a zachovávat vojenské tajemství. Svědomitě se budu učit ovládat vojenskou techniku a zbraně, svěřené mi pracujícím lidem a připravovat se na boj, abych mohl na rozkaz presidenta a vlády Československé socialistické republiky co nejlépe bránit svou rodnou vlast a její socialistický řád proti každému nepříteli. Pro obranu socialismu jsem vždy připraven stát pevně v řadách ozbrojených sil Československé socialistické republiky po boku Sovětské armády i armád ostatních socialistických zemí v boji proti jeho nepřátelům a nasadit i svůj život k dosažení vítězství. Tak přísahám!" #historie #vojenskáhistorie #Československo

Het boerenprotest is weer een waar feest voor de factcheckers. Eerst moesten we al corrigeren dat onze boeren ons voeden (dat is niet zo), nu zie je weer het frame dat de boeren zorgen voor de leefbaarheid van dorpen. Ook dit is grotendeels onzin. Ten eerste gaat het stikstofbeleid grotendeels om intensieve veeteelt. Dat is 9% van de boeren. En het beleid wil ook helemaal niet zeggen dat al die boeren verdwijnen. Komt bij dat dit hele proces (leegloop) grofweg in het laatste kwart van de negentiende eeuw al begon. De huidige leegloop is er sinds de jaren '90 en vroege jaren 2000 en treft vooral de randen van ons land. Jongeren trekken al zeker dertig jaar weg uit regio's zoals Noordoost-Groningen, Zeeuws-Vlaanderen en de Achterhoek naar de (universiteits)steden voor studie en werk. Dat winkels, scholen, buslijnen en dergelijke al heel erg lang grotendeels uit de dorpen zijn verdwenen heeft niets te maken met boerenbeleid, maar alles met schaalvergroting en kapitalisme. Met het simpele gegeven dat bedrijven drijven op winst en je die winst niet uit een dorp kan halen. Zoals boeren ook weten dat ze meer winst kunnen behalen als ze hun producten verkopen in het buitenland en niet in het eigen dorp. Nederland wil al heel lang rechtsaf, dit zijn (grotendeels) de gevolgen van rechtsaf. Acties hebben gevolgen. Het lijkt er steeds meer op dat akelig veel mensen wel de voordelen van het kapitalisme willen hebben (en die zijn er volop), maar niet de nadelen. En zo werkt het niet. Anyway, ik zal eind deze week mijn gedachten over de boerenproblemen in een verhaal publiceren. Met de conclusie dat het beslist geen einde oefening is voor de boeren, maar wel voor de intensieve veeteelt. En de stelling dat de problemen deels door de overheid zijn veroorzaakt (door massaproductie en wereldhandel te stimuleren) en er dus ook een plicht rust om de boeren ruimhartig te helpen in de noodzakelijke transitie naar anders boeren. Genuanceerder kan ik het niet maken. #Boerenprotest #Kapitalisme #Stikstofbeleid

In het artikel van The Economist wordt besproken hoe de status hiërarchie binnen het kapitalisme aan het veranderen is, met succesvolle individuen zoals hedgefondsmanagers die zich minder prestigieus voelen nu opkomende sectoren zoals kunstmatige intelligentie de traditionele elite dreigen te overschaduwen, terwijl prestigieuze instellingen en luxe merken hun invloed verliezen in een tijdperk waarin status steeds kwetsbaarder is. #statusdood #kapitalisme #kunstmatigeintelligentie

In haar column pleit Marian Donner voor begrip voor de ultrarijken, die ondanks hun immense rijkdom vaak worstelen met een leegte in hun leven, en stelt ze voor dat ze deze zomer op een camping zouden staan om de eenvoud en verbondenheid met anderen te ervaren. #kapitalisme #hebzucht #ultrarijken

En anden bemærkelsesværdig detalje jeg har erfaret under min gennemgang af hundredvis af udviklingsbistands-projeketer. Det er at hver gang en NGO yder støtte til politiske partier og organisationer ude i verden, så er de altid venstreorienterede. Der er aldrig støtte til partier og organisationer som støtter kapitalisme og frie markedskræfter, men masser af støtte til socialister og marxister. #udviklingsbistand #NGO #politik

Overdag tikt hij vonnissen als griffier voor de rechtbank Oost-Brabant. 's Avonds en in het weekend leidt hij een illegale XR snelwegbezetting of een stationsdemonstratie waar hij lacht terwijl er opgeroepen wordt om "zio's in de gracht" te gooien. Om over zijn radicale LinkedIn-theorieën over kapitalisme en Israël onder zijn ambtelijke titel nog maar te zwijgen. Martijn Rijnbeek komt werkelijk overal mee weg. En wij moeten intussen vertrouwen houden dat de rechtspraak onbevooroordeeld is? #rechtspraak #activisme #maatschappij

Sam Altman, CEO van OpenAI, heeft voorgesteld om een deel van de aandelen van AI-bedrijven publiek beschikbaar te stellen om de concentratie van rijkdom en macht tegen te gaan, maar zijn plan roept terecht vragen op over de toename van de samenwerking tussen de regering en deze bedrijven, wat de regulering van AI zou kunnen bemoeilijken. #AI #Kapitalisme #Democratie

Socialistiska haveriet, BPA... Om det är någon historisk händelse som perfekt kapslar in det totala, monumentala hyckleriet inom den svenska fackföreningsrörelsen och dess kopplingar till den socialdemokratiska maktsfären, så är det BPA-skandalen. Det som skulle vara arbetarnas stolta flaggskepp – beviset på att facket minsan kunde driva företag bättre än kapitalisterna – förvandlades under 80- och 90-talet till en orgie i fastighetsspekulation, girighet och miljardförluster. Och gissa vem som fick betala notan? Den vanliga, hårt slitande byggnadsarbetaren. Här är en djupdykning i hur fackpamparnas bygge raserades från grunden: 1. Den socialistiska drömmen (Början) Historien börjar med idén om arbetarstyrd produktion (bolaget bildades på 1920-talet). Tanken var vacker i sin marxistiska enkelhet: Varför ska de "onda" privata byggherrarna ta vinsten när facket kan äga produktionsmedlen själva? BPA växte sig med åren gigantiskt. Med LO och framförallt Byggnadsarbetareförbundet i ryggen blev man Sveriges näst största byggbolag, tätt efter Skanska. På ytan var allt frid och fröjd; facket visade musklerna och byggde folkhemmet. 2. Fackpamparna leker Gordon Gekko (1980-talet) Sedan kom 1980-talet och kasinoekonomin. Fackpamparna – samma män som på 1 maj stod på torgen och skrek sig hesa mot kapitalismens ondska – drabbades plötsligt av extrem börsfeber. 1986 börsnoterades BPA. Plötsligt befann sig fackföreningsbyråkrater i en värld de inte förstod. De började snurra in sig i avancerade fastighetsaffärer, aktiespekulationer och snåriga finansiella upplägg. Männen i LO-borgen trodde plötsligt att de var Wall Street-hajar, fast med medlemmarnas fackavgifter och pensionspengar som insats. 3. Haveriet och 50-miljoners-chocken (1993) När 90-talskrisen och fastighetsbubblan sprack med ett öronbedövande dån, drogs BPA rakt ner i avgrunden. Konkursen nafsade bolaget i hälarna och i ren panik tvingades LO-förbunden pumpa in 1,6 miljarder kronor för att rädda sitt sjunkande skepp. Men det som fick hela korthuset att rämna moraliskt var avslöjandet om BPA:s VD, Göran Lövgren. Mitt under brinnande kris, när bolaget blödde pengar och vanliga byggnadsarbetare förlorade jobben, avslöjades det att Lövgren hade utrustats med en guldfallskärm (avgångsvederlag) på sinnessjuka 50 miljoner kronor. Femtio miljoner! Och detta var alltså godkänt och signerat av den svenska fackföreningsrörelsens absoluta elit. 4. Huvudena rullar (De inblandade) Avslöjandet utlöste en atombomb i den svenska samhällsdebatten. Den kognitiva dissonansen hos LO-medlemmarna var total. Vilka "arbetarkämpar" hade godkänt att fackföreningspengar användes för att göra en misslyckad VD till mångmiljonär? Stig Malm (LO:s ordförande): Den högljudda och maktfullkomliga LO-basen satt i BPA:s styrelse och var djupt insyltad i fallskärmsavtalet. Han försökte klamra sig fast vid makten, men trycket från en rasande gräsrot blev för massivt. I december 1993 tvingades han avgå under total förnedring. Åke Wänman (Ordförande för Byggnads och BPA): Som högsta ansvarig för byggfacket och styrelseordförande i BPA var det han som formellt låg bakom avtalen. Även han tvingades kasta in handduken och avgå i vanära. Tommy Qvarfort (Byggnads ekonomichef): Fick omedelbart sparken när vidden av de snåriga, riskabla affärerna och myglet bakom kulisserna började nystas upp. BPA hade på kort tid gått från att förknippas med samhällsansvar till att bli en synonym för inkompetens och korruption. 5. Den ultimata ironin: Kapitalisterna vann Hur slutade detta fantastiska, fackliga maktprojekt? För att rädda vad som räddas kunde tvingades facket sälja hela rasket. Och vilka stod redo att ta över? De skånska, privatkapitalistiska bröderna Mats och Erik Paulsson, grundarna av Peab. Facket bytte sina aktier mot Peabs aktier i fastighetsbolaget Wihlborgs. Det blev en affär där de slipade bröderna Paulsson drog det längsta strået. Deras bolag Peab växte sig enormt och gjorde miljardvinster på övertagandet, medan Byggnads medlemmar fick ta de massiva förlusterna. Summering av haveriet BPA-skandalen är det ultimata beviset på vad som händer när politisk hybris möter ekonomisk inkompetens. Fackpamparna startade ett bolag för att visa att de inte behövde kapitalismen. De slutade med att spekulera bort medlemmarnas miljarder, beviljade Sveriges fetaste kapitalist-fallskärm till sin VD, och fick sedan se sig besegrade och tvingades skänka bort resterna av imperiet till en skånsk finansfamilj. Att ledande S- och LO-företrädare överhuvudtaget vågar använda ord som "girighet" eller "ansvar" efter BPA-affären är ett historiskt mysterium. https://t.co/U7xaHOMaY3 #BPA #fackföreningar #korruption

Jongeren verdrinken in een overvloed aan welvaart en vrijheid. Oorzaken: dopamine-kapitalisme, een onderwijscultuur waarin alles leuk moet zijn, en een totale geestelijke leegte. De enige oplossing is stoppen met entertainen en ze weer zelfdiscipline, een echt doel en de motivatie om bij te dragen geven. Diederik Boomsma (@DiederikBoomsma) bij commissiedebat over mentale gezondheid scholieren en studenten 👇 #MentaleGezondheid #Zelfdiscipline #Onderwijs